Relationshandlingar – vad de är och hur de mäts in

En relationshandling är den dokumentation som visar hur en byggnad eller anläggning faktiskt blev byggd – till skillnad från bygghandlingen, som visar hur den var tänkt att byggas. Relationshandlingar tas fram genom inmätning på plats och levereras vid överlämning och slutbesked som ritningar, modeller och koordinatlistor. De är grunden för framtida drift, underhåll, ombyggnad och ledningsdokumentation. Här förklarar vi vad en relationshandling ska innehålla, vem som kräver den, hur relationsinmätningen går till och vad du bör ställa för krav på leveransen.

Vad är en relationshandling?

Under ett byggprojekt avviker verkligheten nästan alltid något från projekteringen. En ledning flyttas för att undvika berg, en brunn hamnar en halvmeter från ritad plats, en vägg justeras i produktionen. Relationshandlingen – ibland kallad ”as built” – fångar det faktiska utförandet så att den som senare ska underhålla, bygga om eller gräva vet vad som verkligen finns.

Begreppen används lite olika:

• Relationsritning – en ritning (plan, sektion, profil) som uppdaterats så att den stämmer med utfört arbete.
• Relationshandling – det bredare begreppet: ritningar, digitala modeller, koordinatlistor, inmätningsprotokoll och andra dokument som tillsammans beskriver det färdiga utförandet.
• Relationsinmätning – själva mätarbetet som ger underlaget till relationshandlingen.

Vem kräver relationshandlingar – och varför?

Kravet på relationshandlingar kommer sällan från plan- och bygglagen direkt, utan från kontrakt och verksamhetskrav:

• Beställaren – i entreprenadavtal enligt AB 04 eller ABT 06 med tillhörande AMA-beskrivningar anges normalt att entreprenören ska leverera relationshandlingar vid slutbesiktning, ofta som villkor för godkännande och slutbetalning.
• Ledningsägare – kommunala VA-huvudmän, el- och fibernätsägare kräver att nya ledningar, brunnar, ventiler och kopplingspunkter mäts in i öppen schakt, innan återfyllning, och levereras i deras kodlista och format. Ledningen är omöjlig att mäta in korrekt när schakten är igenfylld.
• Fastighetsägare och förvaltare – behöver korrekta underlag för drift, underhåll, hyresgästanpassningar och framtida ombyggnad.
• Kommunen vid slutbesked – i bygglovsärenden är det främst intyg om lägeskontroll som krävs, men inmätningen till lägeskontrollen och relationshandlingen bygger på samma data. Läs mer i artikeln om utstakning och lägeskontroll.

Trafikverket, kommuner och större byggherrar har dessutom egna tekniska kravdokument för hur relationsdata ska struktureras, kodas och levereras.

Vad ska en relationshandling innehålla?

Innehållet styrs av objektet och beställarens krav, men typiskt ingår:

• Anläggning och mark: lägen i plan och höjd på vägkanter, kantsten, brunnar, ledningar med dimension och material, ventiler, belysningsstolpar, slänter, murar och färdiga markytor.
• Ledningar: inmätta punkter på ledningens hjässa eller vattengång, brytpunkter, förgreningar, brunnar med lock- och bottenhöjd, kopplingar och skyddsrör – ofta med krav på foto i öppen schakt.
• Byggnad: stommens faktiska läge, bjälklagshöjder, pelare, håltagningar, installationsstråk och fasadliv.
• Metadata: koordinat- och höjdsystem, mätmetod, uppnådd noggrannhet, datum, utförare och eventuella avvikelser mot bygghandling.

Allt redovisas i projektets referenssystem – normalt SWEREF 99 med lokal zon och RH 2000. En relationshandling i fel eller odokumenterat system förlorar sitt värde helt när nästa projekt ska använda den. Vi förklarar varför i artikeln om SWEREF 99 och RH 2000.

Så går relationsinmätningen till

1. Kravgenomgång – vilka objekt ska mätas in, i vilken kodlista, med vilken noggrannhet och i vilket leveransformat? Detta bör vara klart vid byggstart, inte vid slutbesiktning.
2. Etablering mot byggnätet – mätteknikern etablerar totalstation eller GNSS mot projektets stompunkter så att relationsdata hamnar i samma system som bygghandlingen. Ett välbyggt byggnät är förutsättningen för att relationshandlingen ska vara jämförbar med projekteringen.
3. Löpande inmätning under produktionen – det viktigaste steget. Ledningar mäts i öppen schakt, grunder innan de byggs in, installationer innan de kläs in. Relationsinmätning som en del av produktionsmätningen ger komplett dokumentation utan att produktionen behöver stanna. Läs gärna vår artikel om produktionsmätning.
4. Kompletterande inmätning vid färdigställande – färdiga markytor, kantsten, byggnadens slutliga läge och höjder. För byggnader med komplexa geometrier används ofta 3D-skanning, som ger ett komplett punktmoln att ta ut relationsritningar och BIM-modeller ur – se artikeln om 3D-skanning i byggprojekt. För större markytor kan drönarmätning ge ortofoto och ytmodell som komplement.
5. Bearbetning och kodning – mätdata kodas enligt beställarens kodlista, kontrolleras mot bygghandlingen och avvikelser dokumenteras.
6. Leverans – ritningar och modeller levereras i avtalade format och följs av en leveransredovisning med koordinatsystem, noggrannhet och omfattning.

Vanliga leveransformat

• DWG/DXF – relationsritningar i CAD, det vanligaste kravet.
• PDF – granskningsbara ritningar.
• Koordinatlistor – textfiler med punktnummer, kod, X, Y, Z, ofta i beställarens punktkodsformat.
• LandXML – terrängmodeller och linjer för anläggning.
• IFC/BIM-modell – för byggnader där beställaren förvaltar i BIM.
• GIS-format – till ledningsägares och kommuners ledningsdatabaser.

Vill du få ut maximalt värde bör kravet på format och kodning stå i förfrågningsunderlaget – inte formuleras när projektet redan är klart.

Varför relationsinmätning under produktionen sparar pengar

Den dyraste relationshandlingen är den som görs i efterhand. En ledning som inte mättes in i öppen schakt kräver markradar, provgropar eller kvalificerade gissningar – och en felaktig ledningskarta leder till avgrävningar och skador i nästa projekt. En stomme som inte mättes in innan den kläddes in kräver skanning och tolkning i stället för en enkel inmätning.

Med en mätkonsult som följer projektet från start blir relationshandlingen en biprodukt av det löpande mätarbetet: samma mättekniker som sätter ut ledningen mäter in den innan schakten fylls. Läs om hur du väljer rätt mätkonsult och om skillnaden mellan inmätning och utsättning i byggprojekt.

Vanliga frågor om relationshandlingar

Ivacom levererar relationsinmätning och relationshandlingar i Stockholmsområdet – integrerat i produktionsmätningen eller som fristående uppdrag, i de format och kodlistor din beställare kräver. Se hela vårt tjänsteutbud eller boka ett möte.