Mätplan, roller och ansvar – beställarens guide till mätning i byggprojekt

Mätning är den billigaste posten i ett byggprojekt och den som orsakar de dyraste felen. Ett felaktigt utsatt husliv kostar några timmars mätarbete att upptäcka i tid och en rivning att upptäcka för sent. Ändå upphandlas mätning ofta som en kvantitet – antal timmar, antal punkter – i stället för som en funktion med krav, ansvar och kontroll.

Den här guiden är skriven för dig som beställer. Den går igenom vad en mätplan ska innehålla, hur ansvaret faktiskt fördelas mellan parterna, vilken kompetens som bör krävas, och vilka punkter som hör in i förfrågningsunderlaget innan upphandlingen görs.

Varför mätning ska planeras och inte beställas löpande

Den vanligaste ordningen är att mätning beställs när den behövs: någon ringer när grunden ska sättas ut, och igen när lägeskontrollen ska göras. Det fungerar, i den mening att arbetet blir utfört. Men det ger tre systematiska svagheter.

Stomnätet blir en eftertanke. Varje mätinsats etableras mot vad som finns på plats vid tillfället, och om nätet aldrig planerats som en helhet bär olika delar av projektet olika referens. Avvikelser upptäcks i gränssnitten mellan entreprenader, sent.

Ingen äger helheten. Markentreprenören har sin mätare, stomentreprenören sin, installatören köper in vid behov. Var och en mäter korrekt inom sitt uppdrag. Att de mäter mot samma referens är det ingen som har fått ansvaret att se till.

Kontrollmomenten saknar hemvist. Lägeskontroll, kontroll av färdig yta och inmätning för relationshandling glöms eller utförs av den som byggt, alltså av den part vars arbete ska kontrolleras.

En mätplan löser inte av sig själv något av detta. Men den tvingar fram besluten tidigt, när de är billiga.

Vad en mätplan ska innehålla

En mätplan är ett kort dokument – några sidor räcker i de flesta projekt – som besvarar följande:

Referenssystem. Vilket system som gäller i plan och i höjd, normalt SWEREF 99 i tillämplig projektionszon och RH 2000. Om ett lokalt system används ska dess relation till riksnätet anges och transformationen dokumenteras. Den punkten är ensam orsak till en betydande del av alla stora mätavvikelser.

Stomnät. Hur byggnätet etableras, av vem, med vilken osäkerhet, hur punkterna skyddas och hur ofta de kontrolleras. Vem som äger nätet under byggtiden och vem som har rätt att utöka det.

Mätmoment och toleranser. Vilka moment som ska mätas, vilken tolerans som gäller för vart och ett, och vilken mätosäkerhet som därmed krävs. Att ange tolerans utan att ange krav på mätosäkerhet gör toleransen okontrollerbar.

Metod per moment. Vilken mätmetod som ska användas var. Nätverks-RTK för arbetsområde, totalstation mot byggnät för finutstakning, avvägning för kritiska höjder.

Kontrollmoment. Vad som kontrolleras, när, av vem – och uttryckligen att kontrollen utförs oberoende av den som utfört arbetet.

Leveranser. Format, referenssystem och innehåll för modelldata, inmätningsfiler och relationshandlingar. Vem som granskar dem och mot vilken checklista.

Roller. Vem som utför, vem som kontrollerar, vem som beslutar vid avvikelse, och hur avvikelser rapporteras.

Mätplanen hör ihop med den kontrollplan som enligt plan- och bygglagen ska upprättas för lovpliktiga åtgärder. Kontrollplanen anger vilka kontroller som ska göras och mot vad; mätplanen anger hur de mätningar som kontrollerna bygger på ska utföras. De överlappar, och i mindre projekt kan de med fördel samordnas i ett dokument.

Ansvaret – myndighetsnivån

Här finns ett tydligt regelverk som är värt att känna till, eftersom det styr vad som faktiskt kan utkrävas.

Enligt plan- och bygglagen är det byggherren som ansvarar för att en åtgärd utförs enligt de krav som gäller, oavsett vem som utför arbetet. Ansvaret kan inte avtalas bort genom att arbetet läggs ut – det kan fördelas inom projektet, men gentemot samhället kvarstår det hos byggherren. Det framgår av 10 kap. 5 § PBL.

Vid det tekniska samrådet, som regleras i 10 kap. 19 § PBL, behandlas bland annat behovet av utstakning samt förslaget till kontrollplan. Det är tillfället att få mätfrågorna reglerade i startbeskedet i stället för att hantera dem ad hoc senare. Innehållet i kontrollplanen regleras i 10 kap. 6 § PBL, och slutbesked enligt 10 kap. 34 § PBL förutsätter att kontrollplanen följts.

När kommunen själv utför utstakningen får byggnadsnämnden ta ut avgift för den enligt 12 kap. 8 § PBL. I många kommuner utförs utstakning och lägeskontroll antingen av kommunen själv eller av en fristående mätkonsult som nämnden godtar. Vilket som gäller, och vilken kompetens nämnden kräver, varierar mellan kommuner i Stockholmsområdet – det är en fråga att ställa tidigt, eftersom svaret påverkar både tidplan och upphandling.

Ansvaret – avtalsnivån

Mellan beställare och entreprenör regleras mätansvaret i entreprenadavtalet, normalt genom AB 04 eller ABT 06 tillsammans med de administrativa föreskrifterna. Där är det värt att vara konkret i stället för att förlita sig på standardtexten, eftersom vilka mätmoment som ingår och vem som tillhandahåller utgångspunkter för mätning i praktiken avgörs av vad som skrivs i AF-delen och i den tekniska beskrivningen.

Tre frågor bör besvaras uttryckligen i underlaget:

  • Vem tillhandahåller utgångspunkterna för mätning? Alltså stomnätet och dess dokumentation. Om beställaren tillhandahåller det följer ett ansvar för att det är riktigt. Om entreprenören etablerar det själv bör kravet på osäkerhet och dokumentation anges.
  • Vilka mätmoment ingår i entreprenaden och vilka beställs separat? Lägeskontroll och inmätning för relationshandling hamnar ofta i glappet mellan entreprenader.
  • Vem utför kontrollen? Om den part som utfört arbetet också kontrollerar det är kontrollen svag oavsett hur noggrant den görs.

Att ansvarsfrågan har verkliga konsekvenser illustreras av Svea hovrätts dom 2016-06-16 i mål T 6881-15, som rörde kommunens ansvar för felaktiga höjdvärden i en nybyggnadskarta. Praktiskt är lärdomen enkel: när en byggnad hamnar fel blir frågan om vem som lämnade underlaget, vem som mätte, och vad som avtalats – och svaret på de frågorna bestäms av dokumentationen, inte av vad parterna minns.

Kompetens – vad bör krävas av den som mäter

Yrket mättekniker är inte reglerat i Sverige. Det finns ingen legitimation och ingen obligatorisk certifiering. Lantmäteriet har däremot utfärdat rekommendationer om grundläggande mätningsteknisk färdighet, som används av många kommuner som riktmärke för vilken kompetens som bör krävas av den som utför utstakning och lägeskontroll. Rekommendationerna är inte bindande i sig, men de tillämpas i praktiken genom att byggnadsnämnder hänvisar till dem.

För en beställare innebär det att kompetenskravet måste ställas aktivt, eftersom inget regelverk ställer det automatiskt. Fyra frågor ger en god bild:

  1. Uppfyller den som utför arbetet Lantmäteriets rekommendationer om grundläggande mätningsteknisk färdighet, och godtas vederbörande av den aktuella kommunen?
  2. Vilken mätosäkerhet anges för de moment som ska utföras, och hur är den härledd?
  3. Vilket stomnät utgår mätningen från, och hur har det kontrollerats?
  4. Hur redovisas utfört arbete – vilka uppgifter följer med en mätning?

Skillnaden mellan yrkesrollerna beskrivs närmare i artiklarna om lantmätare och mättekniker och om vad en mättekniker gör. Kort sagt: förrättningar som rör fastighetsgränser kräver lantmätare och är myndighetsutövning, medan mätning inom projektet utförs av mättekniker eller mätkonsult.

Checklista för förfrågningsunderlaget

Punkterna nedan går att föra in direkt i ett underlag och täcker merparten av det som annars blir tvistefrågor.

PunktVad som ska anges
ReferenssystemSystem i plan och höjd; transformation om lokalt system används
StomnätVem etablerar, vilken osäkerhet, hur dokumenteras och kontrolleras
ToleranserPer byggdel, med tillhörande krav på mätosäkerhet
MätmomentUttrycklig förteckning över vad som ingår respektive beställs separat
KontrollVad kontrolleras, av vem, och krav på oberoende
ModelldataFormat och version, referenssystem, vem granskar och mot vad
RelationshandlingOmfattning, format, krav på redovisad metod och osäkerhet
KompetensKrav på mätningsteknisk färdighet och kommunens godtagande
AvvikelserHur de rapporteras, till vem, och vem som beslutar om åtgärd
DokumentationVilka uppgifter som ska följa varje mätning

Den sista raden är den som oftast glöms och den som kostar mest i efterhand. En mätning ska alltid kunna redovisa metod, referenssystem, osäkerhet, datum och utförare. Utan dem går resultatet inte att värdera senare – och det är nästan alltid senare som frågan uppstår.

Vad det här är värt

Ett mätplanearbete kostar några timmar i projekteringsskedet. Det ställer frågorna om referenssystem, stomnät, toleranser, kontroll och ansvar vid en tidpunkt när svaren bara är beslut. Ställs samma frågor efter att en vägg är gjuten är de i stället tvistefrågor, och den som har bäst dokumentation vinner dem.

För den som ska välja leverantör finns en kompletterande checklista i Så väljer du rätt mätkonsult. Vill du se hur de enskilda momenten hänger samman i praktiken är inmätning och utsättning i byggprojekt och byggutsättning steg för steg de naturliga nästa stegen.

Ivacom tar fram mätplaner och utför mätuppdrag i Stockholmsområdet. En översikt över momenten finns under tjänster, och det går att ta kontakt för en genomgång av ett specifikt projekt.

Vanliga frågor

Vad är en mätplan?

Ett dokument som anger hur mätningen i ett projekt ska utföras: referenssystem i plan och höjd, hur stomnätet etableras och kontrolleras, vilka mätmoment som ingår med vilka toleranser och metoder, vilka kontroller som ska göras och av vem, samt vilka leveranser som ska lämnas och i vilket format. Några sidor räcker i de flesta projekt.

Vem ansvarar för att mätningen i ett byggprojekt är rätt?

Gentemot samhället ansvarar byggherren för att åtgärden uppfyller gällande krav, enligt 10 kap. 5 § plan- och bygglagen, oavsett vem som utför arbetet. Inom projektet fördelas ansvaret genom entreprenadavtalet och de administrativa föreskrifterna. Vem som tillhandahåller stomnätet och vilka mätmoment som ingår bör därför anges uttryckligen i underlaget.

Vad är skillnaden mellan mätplan och kontrollplan?

Kontrollplanen är ett krav enligt plan- och bygglagen för lovpliktiga åtgärder och anger vilka kontroller som ska göras och mot vilka krav. Mätplanen anger hur de mätningar som kontrollerna vilar på ska utföras – referenssystem, stomnät, metod och osäkerhet. De överlappar, och i mindre projekt kan de samordnas i ett dokument.

Måste den som utför utstakning ha någon särskild behörighet?

Mättekniker är inte ett reglerat yrke i Sverige och det finns ingen obligatorisk certifiering. Lantmäteriet har dock utfärdat rekommendationer om grundläggande mätningsteknisk färdighet, och många byggnadsnämnder använder dem som krav för att godta den som utför utstakning och lägeskontroll. Kompetenskravet måste därför ställas aktivt av beställaren.

Vad händer vid det tekniska samrådet när det gäller mätning?

Vid det tekniska samrådet, som regleras i 10 kap. 19 § plan- och bygglagen, behandlas bland annat behovet av utstakning samt förslaget till kontrollplan. Det är tillfället att få mätfrågorna reglerade i startbeskedet. När kommunen själv utför utstakningen får byggnadsnämnden ta ut avgift för den enligt 12 kap. 8 § PBL.

Vad ska ingå i förfrågningsunderlaget om mätning?

Som minimum: referenssystem i plan och höjd, vem som etablerar stomnätet och med vilken osäkerhet, toleranser per byggdel med tillhörande krav på mätosäkerhet, en förteckning över vilka mätmoment som ingår respektive beställs separat, krav på oberoende kontroll, format och referenssystem för modelldata och relationshandling, samt krav på mätningsteknisk kompetens.

Källor

Ett urval av våra mättjänster

Byggnät inmätning

Vi hjälper er att markera, mäta och beräkna all typ av nät. Vi upprättar byggnät för både stora och små byggarbetsplatser.

Mer om byggnät inmätning

Mängdreglering


För att uppnå bäst resultat ska du anlita en sakkunnig person för utförande av mängdreglering. Vi är specialiserade inom detta område.

Mer om mängdreglering

3D-skanning

3D-skanning möjliggör att vi snabbt & effektivt kan skapa exakta 3D-modeller, analysera terräng och beräkna volymer.

Mer om 3D-skanning